Read the Bible

¹ För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.² Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.³ På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.⁴ Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.⁵ Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.⁶ Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.⁷ Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.⁸ Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?⁹ Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?¹⁰ Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.

¹¹ Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.¹² Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;¹³ jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.¹⁴ Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?¹⁵ Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.¹⁶ Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela.¹⁷ Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.¹⁸ Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.¹⁹ Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.²⁰ Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.

²¹ Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.