Job 41:28

Svenska Bibel

span data-lang="swe" data-trans="sve" data-ref="job.41.1" class="versetxt"> Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv? Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen. Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad. Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par? Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse. Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling. Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem. Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt. När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn. Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur. Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet. Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap. På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet. Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom. Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen. När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans. Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar. Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä. Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå; ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar. På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn. Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet. Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår. Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han. På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.

Bible Verse Review
  from Treasury of Scripure Knowledge

slingstones: Job 39:7, Habakkuk 1:10

Reciprocal: Exodus 26:28 - reach Lamentations 3:13 - arrows

Gill's Notes on the Bible

The arrow cannot make him flee,.... The skin of the crocodile is so hard, as Peter Martyr says, that it cannot be pierced with arrows, as before observed; therefore it is not afraid of them, nor will flee from them;

slingstones are turned with him into stubble; are no more regarded by him than if stubble was cast at him; not only stones out of a sling, but out of an engine; and such is the hardness of the skin of the crocodile, that, as Isidore says e, the strokes of the strongest stones are rebounded by it, yea, even it is said to withstand against musket shot f.

e Origin. l. 12. c. 6. f Mandelsloe in Harris's Voyages, &c. vol. 1. p. 759.

Barnes' Notes on the Bible

The arrow - Hebrew “the son of the bow.” So Lamentations 3:13, margin. This use of the word son is common in the Scriptures and in all Oriental poetry.

Sling-stones - The sling was early used in war and in hunting, and by skill and practice it could be so employed as to be a formidable weapon; see Judges 20:16; 1Sa 17:40, 1 Samuel 17:49. As one of the weapons of attack on a foe it is mentioned here, though there is no evidence that the sling was ever actually used in endeavoring to destroy the crocodile. The meaning is, that all the common weapons used by men in attacking an enemy had no effect on him.

Are turned with him into stubble - Produce no more effect on him than it would to throw stubble at him.