Read the Bible

¹ En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.² HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.³ Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.⁴ Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket.⁵ Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.⁶ Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.⁷ Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.⁸ Den vrede vilar tung på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.⁹ Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.

¹⁰ Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.¹¹ Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? Sela.¹² Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?¹³ Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?¹⁴ Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.¹⁵ Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?¹⁶ Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.¹⁷ Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.¹⁸ De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.

¹⁹ Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.