Read the Bible

¹ För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.² Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.³ Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.⁴ Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?⁵ De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. Sela.⁶ Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.⁷ Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.

⁸ Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.⁹ Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. Sela.¹⁰ Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.¹¹ Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.¹² 12 Also to You, O Lord, belong mercy and loving-kindness, for You render to every man according to his work. [fn]