Read the Bible

¹ Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?² Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:³ »Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.»⁴ Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem.⁵ Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem:⁶ »Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg.»

⁷ Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig.⁸ Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.⁹ Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.»

¹⁰ Så kommen nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden.¹¹ Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden eder med bävan.¹² Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom.