Read the Bible

¹ Vidare sade Elihu:² Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.³ Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.⁴ Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.

⁵ Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.⁶ Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.⁷ Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.⁸ Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,⁹ så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;¹⁰ han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.¹¹ Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.¹² Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.¹³ Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,¹⁴ deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.

¹⁵ Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.¹⁶ Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.¹⁷ Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.¹⁸ Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.¹⁹ Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?²⁰ Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.²¹ Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.²² Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?²³ Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»

²⁴ Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga²⁵ och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.²⁶ Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.²⁷ Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;²⁸ skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.²⁹ Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?³⁰ Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.³¹ Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.³² I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.³³ Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.