Read the Bible

¹ Denne Melkisedek, som var konung i Salem och präst åt Gud den Högste -- han som gick Abraham till mötes, när denne var stadd på återvägen, sedan han hade slagit konungarna, och som välsignade honom,² varvid Abraham å sin sida gav honom tionde av allt; denne, som när man uttyder vad han kallas, är först och främst »rättfärdighetens konung», men därjämte ock »Salems konung», det är »fridens konung»,³ denne som står där utan fader, utan moder och utan släktledning, utan begynnelse på sina dagar och utan ände på sitt liv och likställes med Guds Son -- denne förbliver en präst för beständigt.⁴ Och sen nu huru stor han är, denne åt vilken vår stamfader Abraham gav tionde av det förnämsta bytet.⁵ Medan de av Levi söner, som undfå prästämbetet, hava befallning att enligt lagen taga tionde av folket, det är av sina bröder, fastän dessa hava utgått från Abrahams länd,⁶ tog denne, som icke var av deras släkt, tionde av Abraham och välsignade honom, densamme som hade fått löftena.⁷ Nu lär ingen kunna neka att det plägar vara den ringare som mottager välsignelse av den som står högre.⁸ Och medan det här är dödliga människor som taga tionde, är det där en som får det vittnesbördet att han förbliver levande.⁹ Genom Abraham har på visst sätt också Levi, som tager tionde, fått giva tionde;¹⁰ ty han var ännu i sin stamfaders länd, när Melkisedek gick denne till mötes.

¹¹ Vore det nu så, att fullkomning kunde vinnas genom det levitiska prästadömet -- och på detta var ju folkets lagstiftning byggd -- varför hade det då behövts att en präst av annat slag, »efter Melkisedeks sätt», skulle uppstå, en som icke nämnes »efter Arons sätt»?¹² (Om prästadömet förändras, måste ju med nödvändighet också lagen förändras.)¹³ Den som detta säges om hörde nämligen till en annan stam, en stam från vilken ingen har utgått, som har gjort tjänst vid altaret.¹⁴ Ty det är en känd sak att han som är vår Herre har trätt fram ur Juda stam; och med avseende på den har Moses icke talat något om präster.¹⁵ Och ännu mycket tydligare blir detta, då nu en präst av annat slag uppstår, lik Melkisedek däri,¹⁶ att han har blivit präst icke på grund av en lag som stadgar härstamning efter köttet, utan på grund av en kraft som kommer av oförgängligt liv.¹⁷ Han får nämligen det vittnesbördet: »Du är en präst till evig tid, efter Melkisedeks sätt.»¹⁸ Så upphäves nu visserligen en föregående stadga, därför att den var svag och gagnlös --¹⁹ eftersom lagen icke kunde åstadkomma något fullkomligt -- men ett bättre hopp sättes i stället, ett hopp genom vilket vi få nalkas Gud.²⁰ Och i så måtto som detta icke har kommit till stånd utan edlig bekräftelse -- det är nämligen så, att medan de andra hava blivit präster utan edlig bekräftelse,²¹ har denne blivit det med sådan bekräftelse, genom den som sade till honom: »Herren har svurit och skall icke ångra sig: 'Du är en präst till evig tid'» --²² i så måtto är också det förbund bättre, som har Jesus till löftesman.²³ Och medan de förra prästerna hava måst bliva flera, därför att de genom döden hindrades från att förbliva i sin tjänst,²⁴ har däremot denne ett oförgängligt prästadöme, eftersom han förbliver »till evig tid».²⁵ Därför kan han ock till fullo frälsa dem som genom honom komma till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.²⁶ En sådan överstepräst hövdes oss också att hava, en som vore helig, oskyldig, obesmittad, skild från syndare och upphöjd över himmelen,²⁷ en som icke var dag behövde frambära offer, såsom de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets; detta gjorde han nämligen en gång för alla, när han offrade sig själv.²⁸ 28 For the Law sets up men in their weakness [frail, sinful, dying human beings] as high priests, but the word of [God’s] oath, which [was spoken later] after the institution of the Law, [chooses and appoints as priest One Whose appointment is complete and permanent], a Son Who has been made perfect forever. [fn]